Jag tycker det är ganska konstigt med vädret (jaa, ja vet. Hanna 95 år börjar bli en allt vanligare syn). När det snöar för första gången blir man helt hysterisk. Man reagerar nästan som att man skulle ha varit i öken flera 100 dagar och sedan plötsligt får ett glas vatten. Skillnaden mellan öken och snön är att vi bara några dagar senare tycker att snön är i vägen. "Kan det inte sluta snöa någongång?!?!?!??!"
Sen när man blivit måttlitg irriterad på den vita snön, som numera är grå/svart/gul av alla avgaser/piss, vill man att det ska bli sommar för på sommaren finns det inte några problem. På sommaren är alla bruna, glada och bin är lite extra sugna på blommor. Tanken på något som kallas s-o-m-m-a-r-j-o-b-b finns bara inte. Vägen till sommaren är kall och hård. Men när termometern faktiskt når till varma grader som 9 + så slänger vi kläderna och lägger oss på sanden som fortfarande inte tinat upp. Oj vad varmt vi har det då. Kanske är det därför vi oftast blir sjuka veckan efter "värmeböljan" på 10 + ? För att vi har haft så jäääätte varmt. Antagligen.
Det är samma sak när sommar blir vinter. Plötsligt tycker väldigt många att den globala uppvärmningen verkligen slog in JUST i år. Därför är det varmt väldigt länge. Varför slita på vinterkläderna när man har så jättevarmt i sommarkläderna så att man plötsligt blir sjuk? Samma problem igen. Antagligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar