Fredagsstök

Grundtanken var att dammsuga lite i lägenheten så att Mats inte får ett astmaanfall när han kommer hem från Norge ikväll. Nu står strykbrädet, dammsugaren och tvättens torkställning framme och på dörrarna hänger tvättade påslakan och strukna skjortor. Sängen väntar på att bli renbäddad och Mats resväska ligger i soffan i brist på andra utrymmen. Trots att allt detta så sitter jag och skriver ett inlägg på bloggen. Prioritering halååja.

Att förbereda sig för en resa.

Om 6 dagar åker jag och Mats iväg på vår efterlängtade resa till södern! Målet för vår resa är att ta oss till Alicante, Spanien. Jag säger "målet" eftersom jag förbereder mej inför resan genom att tänka att alla flygbyten kommer krångla till sig, att jag får lock för öronen och att vi inte ser skymten av vårt bagage. Jag förbereder mig alltså för att jag kommer att stå på en flygplats i Polen med Klas-Gunnar Skogsqvistbackas bagage i handen och med en hörsel som skulle kunna definiera mig som döv under hela resan.

Med det sagt så kan jag ju alltid drömma mig bort till Alicante genom att kolla in några bilder som andra tagit för att locka albinofeta turister att besöka staden. Staden som jag hoppas jag får bekanta mig med från och med onsdag nästa vecka. Som albinofet turist. :)

Nyttigt misstag

Idag opponerade jag och Jenny en gradu. I och med det satte jag punkt på mina lärarstudier. Nu ska jag bara invänta att de fysiska examenspappren skrivs. Känns så otroligt roligt, spännande, nervöst, panikartat och fantastiskt.

När jag kom hem från skolan blev jag så oförklarligt trött. Skulle ha kunnat gå till sängs och sova till samma tid imorgon. Jag misstänker att det vara flera års mental gradu-ångest och stress som föll sköljde över mig i den stund jag konstaterade att jag var klar med min långa utbildning. Gick till butiken och handlade men det känns nästan som att jag knappt kommer ihåg vad jag köpte eftersom jag kände mig som en zombie under hela turen.

Nåväl, efter att ha konstaterat att jag inte kunde gå till sängs redan kl.19 så började jag göra sötpotatis-/palsternack-/rödbetschips. Något som hela bloggvärlden gör och alltid lyckas med. Ååh så gott det blir och ååh så nyttigt.... för vissa. Mina chips slutade i skräpkorgen. Svarta. Onyttiga. Men en positiv sak var att rökmolnet som lade sig som en ljuv mantel i hela lägenheten verkligen väckte sömniga zombie-jag! Blev så pigg så jag gjorde en ny omgång med endast palsternacka. Nejmen vad rolig Hanna att du inte gav upp och sedan lyckades med chipsen som ALLA andra gör.. Javisst.. Halva plåten är svart och när jag skulle hyvla palsternackan med osthyveln så slant jag och försökte hyvla lite hud istället. Känns fantastiskt att försöka sig på att göra något nyttigt!........

Nu sitter jag här med ett blodigt plåster på min tumme, har en rökluktande och kall lägenhet eftersom jag är tvungen att öppna alla luckor fönster för att få någon slags cirkulation. MEN. Jag är iaf piggare än vad jag har varit på hela dagen. Kanske det är därför chipsen kallas nyttiga?