Körhelgen är över och en ny skolvecka har börjat. Imorgon ska systrarna H servera på Spirres sitz och hu r det kommer att gå återstår att se. På tal om gräsallergi, så läste jag en bok för inte så länge sen (bemärkelsedag!). Kunde inte låta bli att skratta när jag läste följande


- Bästa sättet att komma över en kar är att ligga under en annan!



Skrattade gjorde jag. Gud vad roligt. Typ.


Hälsningar från en Hanna som inte lyckades väcka sin hjärnceller måndagen till ära. Nytt försök imorgon.

Sommaren är kort. Det mesta regnar bort.

Regnet öser ner. Solen går ner och ner. Ingen sol här inte. Bara regn. Men visst kan det vara ganska mysigt när man hör regnet slå mot taket och fönstren bli otydligt vackra av alla regndroppar. Men det är inte ett dugg vackert att se ens strumpor blivit flera nyanser mörkare efter en dag i ett par skor med lite extra hål för en bättre luftkonditionering. Och inte är det speciellt trevligt att konstatera att håret, som på morgonen haft lite livsglädje, nu har en längtan efter att komma till helvetet och därför tynga sig rakt ner mot marken. Men jag är inte bitter. Egentligen borde jag känna mig lite stolt. Trots allt skapar jag ju ändå flera hoppbackar för lössen i mitt hår, eftersom mitt hår torkar och skapar abstrakta former av varje hårstrå. En liten bergochdalbana by hair kan man säga.

Nej nu ska jag åka iväg in till stan och ladda inför kvällens teater.

Ciao Bella.( Ärtsoooppo.Telebaaaaanco. Inside-joke) ;)

Onödigt.

Hade tänkt jag skulle skriva någonting roligt men kom på att jag suttit för länge med balsam-tonings-hårinpacknings-vad-det-nu-heter-grejen i håret. Närmare bestämt 15 minuter för länge, så jag tror jag måste spara det roliga till senare.



:)

Söntaak.

Jag visste inte vart jag skulle gå. Överallt fanns de och det kändes som att jag var sekunder från att klämmas mellan Billy och Lack. Det var en lång väg kvar till dörren som skulle leda ut till friheten och frisk lukt. Jag kunde inte hjälpa det. Jag var tvungen att följa de andra i strömmen. Bli en av alla. Sen tog jag steget ut i massorna och det tog inte länge innan jag förvandlats till det jag så länge försökt undvika : En bonde på Ikea.

Som ni förstår har jag kommit hem från min långa resa till Tammerfors och Ikea. Självklart kom vi hem med en blå (väldigt praktisk!) påse fylld av smarrigheter från inredningsriket. Om jag behöver allt jag har köpt vill jag inte svara på. Det är en dum fråga liksom, allt från ikea behövs ju?

Efter att ha buffats och knuffats med andra bönder och ett mindre nödvändigt besök på Juustoportti (ingen vits att fara dit då man är för gammal för att mjölka kossan), så kom vi äntligen hem till lilla huset på prärien. Några celler inom mig tyckte att jag skulle ge mig ut vidare på äventyr till stadens nattliv, men mormor Hanna stannade hemma och agerade överkörd snigel istället. Roligt hade jag iaf på ikea och jag kan inte vänta tills jag ska dit igen, men då tillsammans med sambon och hennes bedårande lyktstolpe.


Relax, take a cookie allihopa och ha en skön söndag. Varning för valvaka på svenska kanaler. :)


Lördagens "roligaste" : Hanna och Jenny sitter i baksätet och funderar på viktiga situationer som man måste vara beredd på att möta efter att ha besökt Ikea....
" Tänk om man ska berätta till någon att man köpt en billig Billy-hylla på ikea? Och så ska man säga det på dialekt.. Ein billi billy hyllo.. Säg det snabbare! Snabbare Snabbare! Einbillibillyhyllo!!!!!!!!!!!! "

Nu är det slut på veckan

Dagen började på botten. Steg upp tidigt och försökte febrilt få tag på en skola som hade plats för en vilsen klasslärare som ska på sin första praktik. En efter en föll valmöjligheterna bort och efter varje samtal kände jag att nervositeten för att bli utan praktikplats blev allt större.

Hur gick det då? På en mindre aktiv bildkonstlektion ringde telefonen och resultatet är att jag antagligen har en plats. Ännu är jag inte 100% säker men det ser iaf ljusare ut än idag på morgonen.

Ikväll blir det att vara hemma med familjen i bästa Solf. Imorgon bär det av till Ikea - österbottningarnas favoritresmål. Hoppas på att allt är extra billigt och extra snyggt nu då jag äntligen kommer mig iväg till ikea.


Nu är det dags för Fredagsmyyyyyyyyyyyyyyyyyyys!

Jag undrar

Imorgon (idag egentligen) är det fredag. Känns som att det just var måndag, men jag klagar inte! Hela veckan fick en rivstart med gulisakademin på tisdagen. Då gick startskottet för gulisarna i en studievärld full av sitzar och andra mindre nyktra tillställningar. Själv var jag inte med på själva sitzen men inte kunde jag hålla mig ifrån att gå på eftersläppet. Så mycket eftersläpp blev det inte, mera en Ollis-tisdag. Allt för mycket pengar spenderades men det blir väl en fastehelg istället för min del. Som tidigare inlägg redan berättat, blev det ett lite annorlunda slut på kvällen med ett stort litet drama och denna gång var jag mitt i smeten.

Med blandade känslor vaknade jag på onsdagen till ett väder som var lika grått som drottning Silvias riktiga hårfärg. Ett litet lyckopiller var att föreläsningen jag hade in på mitt schema, var inhiberad. Jag måste erkänna att jag ändå inte hade planerat att gå på den eftersom klockan var lite väl mycket innan jag fick tag i sömnen och tvingade den att göra mig sällskap. Men det behöver ju inte sägas högt.

Nej nu är det dags att hoppa ner i sängen och se om John Blund kommer på besök. God Natt folkens.







och vem ska jag tro på, tro på, tro på när, Tro på när allt är såhär

Eftersläpp.

Drama e bara förnamnet.

You've got a friend

Vi har inte känt varandra länge men ändå går det så lätt att umgås med denna person. Samma (dåliga) humor och ganska långt samma värderingar. Att kunna vara sig själv är inte ett problem med denna personen och tillsammans kan de konstigaste funderingar skapas. Jag talar förstås om min kära sambo Marina/Ted/papp/MasterB8/Den fulle sjömannen. Kärt barn har många namn..

Vi är redan som ett gammalt gift par som påminner varandra om saker och händelser som annars skulle falla i glömska. Jag tror inte att jag kunde hitta en bättre första sambo.

Kommer det vara pojkar där?

Att skriva i bloggen på söndagar sker lika ofta som min kära mormor säger "Finns det någon du kär i? Ens lite förälskad i? Som får det att pirra i magen? Som är lite söt?". Jag antar att det beror på att jag har ångest inför skolveckan och inte orkar göra någonting annat än att spionera på facebook eller ta mig till toaletten nu som då. Att min kära mormor kommer med intressanta (läs: nerverande)frågor, vet jag faktiskt inte svaret på.

Jag kommer ihåg ett samtal jag hade med henne som började på exakt det sättet som jag tidigare skrev. Jag trodde jag hade det säkra kortet "ålder" att dra fram men det visade sig vara ett dåligt försvar. När jag med säker röst hade gett ett svar, som jag tyckte innehöll tillräckligt många poäng till mig så att jag skulle vinna, och avrundat med orden "Jag är ju bara 20 år så inte har jag bråttom", fick jag tillbaka "Jag hade nog morfar redan när jag var i din ålder". Jag hade egentligen inget att säga tillbaka. "Tiderna förändras" skulle kanske ha varit ett bra försvar men eftersom min kära mormor inte är medveten/inte vill veta/förtränger att tiderna har förändrats, att jag faktiskt talade med folk jag inte kände på min resa till Mallorca, att jag intagit alkoholhaltiga drycker, SÅ kändes det därför inte aktuellt att dra det kortet.


Visst har man fått höra roliga/intressanta kommentarer av mormor men jag känner ingen annan som uppskattar varje dag så mycket som hon gör. Hon har upplevt så mycket och har en historia som jag vet allt för lite om. Så kanske jag borde försöka se i skolan om det finns någon söt pojke? Hon gjorde ju det och hittade sin kärlek.


Ha en mysig söndag allihopa! Håll ögonen öppna efter söta människor. Plötsligt händer det. ;)

11.09.20(0)1(0)

Det är 9 år sedan WTC rasade ihop som ett korthus i vinden. Jag var bara 10 år och jag förstod ganska snabbt att det som hade skett skulle ha stor betydelse för framtiden. Pappa kom från jobbet och gick direkt till TVn där varje nyhetssändning rapporterade om det tragiska som skett. Folk glömmer och egentligen är det väl tur det. Men jag känner ändå att jag vill uppmärksamma det som skedde 11.09.2001. Ta vara på dina närmaste. Man vet aldrig hur dagen slutar.




Together we stand. United we fall.

Here we go again

Nu är skolan igång igen och kalendern är därför min bästa vän tills nästa sommar. Det är nästan äckligt hur snabbt man kommer in i systemet på nytt. Idag är det söndag, vilket betyder att det är dags för skolårets första måndag och hur börjar jag den då? Jo 8.30! Det är ju så tidigt att..att.. ja.. väldigt tidigt!


Nej nu ska jag gå och vara söndagsbitter framför TVn. Imorgon skola. Wu-Pi-Du.