testing testing

Julen är förbi och snart är det dags för det nya året. Låter smått deprimerande. Därför vill jag blicka tillbaka på julfirandet och detta gör jag genom att lägga upp några ganska så onödiga bilder som jag tagit med min nya kamera. 

24 12 2011

Nu är det jul här i vårt hus. Egentligen tjuvstartade familjen H med julfirandet redan igår. Traditionsenligt hade vi norskt julbord igår och tillsammans pyntade vi granen som står så grön och grann i stugan. Idag är det dags för det finska julbordet och de finska jultraditionerna. Konstaterade igår att jag inte haft någon julstämning, men efter att ha julstädat, packat lite julklappar och haft en underbar norsk afton, så kom den efterlängtade julstämningen!

Denna dag började med att jag och Jenny bänkade oss framför TV:n och kollade det sista avsnittet i årets julkalender "Tjuvarnas jul". En enormt bra julkalender! Nu är det dags att göra sig i ordning för kvällen firande tillsammans med stora tjocka släkten.

Ha en riktigt God Jul allihopa!

(Och vet ni... Jultomten hade varit till mig i natt och satt lite smått och gott i min julstrumpa som hängde på sängkanten..)   ;)

Feeelis så att säga.

Alltså jag vet inte om jag skall kalla det flyt, men för bara några minuter sen skickade jag in en uppgift. Som var lång. Det finns typ 60 andra som har gjort samma insats som jag och skrivit lika mycket (om inte mera). En fanfar till er. Jag är lite slö med det här att göra skoluppgifter, men nog är det helt underbart när man skicka iväg uppgiften. Helt lovely. Det var nattens stora nyhet. För att inte glömma Tritonia-kortet. Det är nästan lika stort som när Finland vann över Sverige i ishockey-VM. Men bara nästan.. ;)

God Natt önskar Antikrundan!

D-DAY!

Dagen då Hanna skaffade ett Tritonia-kort!

Det tog bara 3 år..

Jag klappar ihop.

Okej. Idag är det 14.12 och jag har noll, zero, nada julklappar. Tänk om det vore lika enkelt som när man var liten och målade en toarulle i svart och gav det som en kikare. Sådana saker fick ju alltid så mycket beröm att man nästan såg möjligheterna att ha patent på sina "innovativa" gåvor. I vuxen ålder måste man ge någonting med betydelse och mening. Det ska vara vackert och mottagaren ska gärna ha önskat sig det någon gång men gärna glömt bort det för att det ska kännas som en mitt-i-prick-julklapp. Tänk om jag bara skulle kunna ge en lapp med några länkar som är hysteriskt roliga. Billigt, roligt och.. ja.. bra. Okej, nu har ju inte alla lika dålig humor som jag har och kanske inte uppskattar det. Så den idén får jag kanske ta och slopa. Nästan iaf. Har hitttat några klipp som jag sitter och fnissar åt och tänkte jag skulle visa dem för er också. Som en tidig julklapp kanske? Jo, så får det bli. God Jul Alla ni som läser min blogg.

http://www.youtube.com/watch?v=F_qPDaRJwrM&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=CvCx2BvjVVg&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=DfR-iCbQM4s&feature=related

I will come to you

When you have no light to guide you 

  And no one to walk to walk beside you  

I will come to you Oh I will come to you  

When the night is dark and stormy  

You won't have to reach out for me  

I will come to you Oh I will come to you

Sometimes when all your dreams may have seen better days  

And you don't know how or why, but you've lost your way  

Have no fear when your tears are fallin'  

I will hear your spirit callin'  

And I swear I'll be there come what may

When you have no light to guide you  

And no one to walk to walk beside you 

  I will come to you Oh I will come to you  

When the night is dark and stormy  

You won't have to reach out for me  

I will come to you Oh I will come to you

'Cause even if we can't be together  

We'll be friends now and forever  

And I swear that I'll be there come what may  

When the night is dark and stormy  

You won't have to reach out for me   

I will come to you Oh I will come to you
We all need somebody we can turn to  

Someone who'll always understand  

So if you feel that your soul is dyin'  

And you need the strength to keep tryin' 

  I'll reach out and take your hand

10 11 11

Många väntar på morgondagen, eftersom datumet blir så one of a kind. För mig är dagens datum speciellt eftersom jag blir ett år äldre. Jag kanske låter lite barnslig nu, men OJ vad det är roligt att fylla år!

Jag säger som man brukar säga..

..Nästa år igen!

Om man vill leva längre genom att skratta..

...då kan youtube hjälpa dig. Här är några klipp som har gjort mitt liv lite längre :)

no time to (the) rest.

Ett ord som förklarar min frånvaro från bloggen.

 Praktik

En bild säger mer än tusen ord?

en SÅN dag!

Ni vet en sån dag när man vaknar före väckarklockan har ringt, helt utvilad och redo för att möta dagens utmaningar. En sån dag då man kollar ut genom fönstret och konstaterar att himlen är klarblå och det är vindstilla. En sån dag när man känner att man har all energi i världen och vet att det är en sån dag när man får mycket gjort. Just en SÅN dag...

..har  jag absolut inte. Väckarklockan gav mig nästan hjärtstopp och jag kan inte låta bli att ifrågasätta mina alarminställnings-skills för jag la ju just huvudet ner på kudden, så det kan omöjligt vara morgon redan. Ute ser det kallt och ruggigt ut och bilarna har frost på rutan. Inte i-vår-vackra-vita-vintervärld-frost, utan ha-ha-ha-du-har-inte-räknat-med-detta-och-kommer-därför-bli-försenad-och-förfrysa-dina-händer-frost. Min energimätare ger inte ens utslag och den enda tanken som finns i huvudet är "När är det okej att gå till sängs och ta en tupplur?" och min närvaro på dagens enda lektion får också vara dagens stora och goda gärning.

Nej idag är verkligen inte en dag som går till historien som en speciellt underbar dag, Jag försökte tappert med att övertala både mig själv och andra om ett tidigt stadsbesök, men nu i efterhand var mitt försök bara pinsamt. Nu tror jag det får bli en kaffe för min del. Fint så.

viiiiikennd.

Hej Halå alla goa typer där ute. En till skolvecka har passerat och jag blir bara fattigare och fattigare. Wasa By Night gjorde sitt på kontot kan man väl säga. Egentligen finns det inget nytt att berätta. Regn öser ner varje dag och Jennys hår blir bara lockigare och lockigare.

Nu titta lite på Breaking News där Filip och Fredrik super sig fulla i direktsändning. Löjligt enligt vissa, ytterst roande enligt mig.

Över till dig Hanna..

...Tack Hanna.
Det har varit väldigt hektiskt de två senaste veckorna i Antikrundan. Flickorna körde igång med skolan och frustration, irritation och stress är väl ord som kan stå för skolstarten. Sakta men säkert börjar de komma in i vardagsflödet med uppgifter, kaffe, butikbesök och diskning. Visst kan man se flickornas uppgivenhet gällande vardagssysslor som städning och reklamrensning, men man kan inte utesluta dem efter att ha sett på det så välordnade barskåpet.
För tillfället befinner sig den ena invånaren ute i arbetslivet och om jag har förstått det rätt så ska den andra försöka förbättra kommunikationsmöjligheterna ut till världen genom att inhandla en telefon. Om detta är genomförbart är det ingen som vet, men jag anar en gnutta hopp i luften.

Det här var allt för mig för den här gången. Över till Hanna i studion..

En droppe deprimerande

..är det då man alltid blir lika glad över lönen som kommer in på kontot, för att sedan försvinna med några klick. Hyror, räkningar och nu kåravgiften. Det kallar jag deprimerande.

Hej jag heter Hanna..

..och jag är nagellacksberoende. (Tackar och bockar för applåderna)

Det började redan i unga år då jag som 7-åring lackade mina naglar i smyg. Mamma visste att jag kanske inte var den stadigaste på handen, så hon hade en deal med mig om att jag fick ha nagellack MEN att hon skulle vara den som lackade mina naglar. Eftersom jag hade etts tort sug efter nylackade naglar, så visste jag att jag skulle vara tvungen att lacka i smyg. Detta ledda till att jag ofta på kvällarna före jag skulle sova sa till mamma "Gonatt! Jag går och lägger mig nu.", för att sedan smita upp till rummet med nagellacksflaskan gömd i handen. Väl uppe på rummet satte jag mig i sängen och började lacka (läs: smeta) ut klarrött nagellack på naglarna. Om jag bara hann lacka färdigt så skulle jag ju kunna krypa ner under täcket och på så vis gömma händerna för  mamma så att hon inte skulle misstänka något. Mamma kommer upp för att säga god natt och möts av en nagellacksvägg.

"Hanna, har du lackat naglarna?"
"Näää-ä........"
"Men de e ju rött nagellack över hela sän.."
".....Jååå jag har nog lackat."

Nagellack över hela sängenoch inget kvar på naglarna var resultatet. Och det hände inte bara en gång. Men mitt nagellacksberoende började alltså i unga år och de som känner mig idag vet att jag ännu har ett beroende av nagellack. Daniela sa en gång "Hanna, jag känner ingen annan som har så många nagellack som du har?!" och jag måste erkänna att det gör inte jag heller. Eller jo, min syster. Men kom igen, hur glad blir man inte då man får sätta sig ner med ett nyinköpt nagellack i handen och börja smeta ut färgen? Att piffa upp vardagen med några klickar färg?

Okej.. Jag märker det själv. Jag pratar precis som en nagellacksberoende. Over and out.

RekLampor

Jag kan helt enkelt inte hålla mig längre. Efter att ha plågats en längre tid så måste jag bara få det sagt. Jag vill sätta på varningslamporna för de enormt dåliga och irriterande reklamerna som rullar på svensk tv nuförtiden. Jag tänker inte peka ut någon med namn... Om inte det behövs ;)

1. "Det kan kocken Kari intyga"

2. Reklamen där en försäljare är hos en ny terapeut eftersom alla andra terapeuter har blivit så upphetsade av butikens bra erbjudanden och billiga varor. Pinsamt värre.

3. Vagina Tricots, a.k.a Gina Tricots alla reklamer.

4. Reklamen för en klädbutik i Umeå. Speakerrösten berätta om hur många olika sorters jeans som finns och ungefär alla kan hitta ett perfekt par till sig. Då tycker jag att det är lite konstigt att alla kunder måste ligga på golvet och hoppa hit och dit för att få på sig de bästa jeansen i Umeå. Typ.

5. Skorna från bodytrain. Konceptet "gå-med-skorna-och-du-får-en-workout-för-hela-kroppen" är inget jag går på. Musiken nerverande med en idrottare som ska ge glans åt reklamen, men tyvärr Anna L., att agera inför kamera är inte din grej.

6. Jag säger bara: Halebop. Alla reklamer. Inga undantag. Bland de mest irriterande reklamerna som finns. Punkt.

7. "Det är någonting jag vill fråga dig.. Hur mycket tror du att jag kan få för den här?". Snälla. Skådespelarna skulle passa i en kortfilm från en sjukt lokal lokal-TV.

Det här är bara en början för jag vet att det finns många jag inte kommit ihåg. Död åt dåliga reklamer!

Vem vet mest? Pensionär-Hanna.

Jao jao. Tydligen tog födelsedagsfesten musten ur både mig och mitt bloggande. Har varit sjuk sen söndagen och optimistiskt tänkte jag att jag skulle bli pigg och kry till lördagen då det var villaavslutning. Så var inte fallet. Visst skulle jag ha kunnat knapra mediciner och låtsas som om jag var i bästa formen ever, men jag lämnade den rollen till någon annan skådespelare. På tisdag är det också dags för domedagen då mina två visdomständer säger adios och eftersom man inte får vara sjuk då så vågade jag helt enkelt inte riskera något.

Jaa-a, det är väl egentligen så mycket som sker i mitt liv för tillfället. Sjukdom och läkarbesök. Tycker det likar en pensionärs vardag lite väl mycket. På tal om pensionärs vardag, ett äckligt, motbjudande, deprimerande, varnande exempel på att jag snart är i pensionärsklubben är att jag kollar på Vem vet mest på Svt. Nu ska ni inte tänka att jag tycker att programmet är dåligt, nej tvärtom! Det är helt okej faktiskt. Det som ÄR skrämmande är följande scenario som utspelade sig i veckan:

Måndag. Jenny och Hanna kollar på ett avsnitt av Vem vet mest. Lennart (schlager fantast) från Lyksele tar en brakseger och utklassar alla i finalen.

Fredag. Veckofinal i Vem vet mest. Lennart är tillbaka.

- Mamma nu ska du följa med! Det är en som heter Lennart som var med i början av veckan och han är så smart! Han kunde nästan alla frågor! Pappa kolla nu bara!

Lennart får frågor men svarar oroväckande många gånger fel

- Neeeej! Men mamma, det är lite synd att han inte visar sin fulla kapacitet nu när ni också kollar. Hoppas han kommer till finalen.. Yes! Jenny! Jenny! Lennart kom till finalen!



Om ni som läser inte riktigt sett varningssignalerna och inte riktigt förstår vad som är problemet så ska jag förklara:

1. Jag kan namnet på en deltagare.
2. Jag kan berätta vad hans intressen är och varifrån han kommer.
3. Jag använder ord som "utklassar" och "brakseger" när jag talar om en deltagares framgång.
4. JAG säger till BÅDE mamma och pappa att komma och se när Lennart tävlar.
5. Jag säger "i början av veckan" och avslöjar att jag följt programmet.
6. Jag använder ordet "oroväckande" gällande Lennarts deltagande.
7. Jag ursäktar Lennarts bristfälliga deltagande åt mamma genom att säga att han " inte visar sin fulla kapacitet".
8. Jag blir glad, nästan lycklig då det visar sig att Lennart tar sig vidare till finalen.
9. Jag ropar nyheten till Jenny.
10. Jag har en syster som är lika insatt.



Jaa, jag tycker att listan får tala för sig själv. Nu ska jag gå och vara ungdomlig igen genom att.. göra någonting annat. Ciao.

FYI, Lennart vann i finalen. Och han är typ barnträdgårdslärare. Så de så. Burn.

Part C, Part B...

Part-A!
Efter ha varit och krigat med pensionärer på Alko och Citymarket är jag då hemma. Körde mina kära föräldrar till stan eftersom de ska på en happening till Jalasjärvi med norska föreningen. Eftersom mitt alkoholförråd ekade tomt och föräldrarna hade bil-chaufför-problem, så offrade jag mig och steg upp halv 9 för att sedan köra päronen till stan och sedan vidare till spritbutiken (OBS! Jag skriver inte detta för att "skryta", utan endast att för egen del få det dokumenterat så att jag inte börjar tvivla och tro att allt var en dröm).

Orsaken till panikbesöket till Alko är att det ikväll är 42-årskalas på gång. Känns som att jag bara bloggar om diverse födelsedagskalas, men är man busy så är man ;D
Ikväll är det dags för "Limpan", a.k.a. Linn & Quasi, a.k.a. Tilda! Tänk att mina korta vänner (som är ganska långa för att vara dvärgar) blivit så stora och gamla. Och rynkiga. Jag önskar jag skulle kunna skriv visa och kloka, men det gör jag inte. Men dessa två brudar är inte vilka brudar som helst. De är två brudar som betyder så mycket så mycket för mig. Därför ska de firas ordentligt ikväll och jag passar på att säga förlåt för kommande incidenter (för vi har en tendens att på något sätt..jaa.. make a scene).

Fint så.

Grattis i förskott brudar! Älskar er!

Oh My Godingar.

Dagens (hittills) största Oh My God-upptäkter:

• Att få mail från skolan som informerar om skolstarten. (Negativt)
  

• Att få mail från skolan som informerar om att skolstarten sker 9:00. (Negativt)
  

• Att få det på klart att Solsidan will be back. (Halleluja moment)

Jaktsam

Semester folkens. De é gött de! Njuter för tillfället av min första ordentliga lediga dag och OJ vad skönt det kan vara att göra ingenting. På lördagen var det dags att fira Sandras födis och det är alltid lika befriande att umgås med det gänget. Visst saknade jag låtar som "Lägg dig på rygg Dan" och "Natteravn", men det är saker jag nog ska klara av. :D

Försöker också komma fram till vilken telefon jag skulle/ska köpa om/då min telefon går sönder (den har gett mig flera pikar om att lämna denna planet under den senaste tiden). Alla har ju moderna telefoner med pekskärmar, men jag har konstaterat att mina stora potatisar till händer inte klarar av att träffa rätt på skärmen. Känner mig som en gammal tant som tycker att det var bättre förr då man var tvungen att skicka brev för att kunna hålla kontakten med någon från ett annat land, men jag måste erkänna att jag vill ha ordentliga knappar jag kan tynga på utan att i misstag ha kopplat på internet och beställt ett ton synålar då jag egentligen skulle skriva Hej till min vän. The search continues :)

Adios !

KalAskul

Lördag it is. Skönt att äntligen få sova ut. Många kan tycka att Törnrosa var konstig som sov i 100 år, men har man sovit lite en längre period, så är det helt naturligt. 100 år i sagovärlden är väl som 12 timmar och mer i verkligheten eller?

Ikväll bär det av till villa nr. 23678298 för denna sommar. Det är ingen vanlig villafest utan största orsaken till att vi beger oss till vischan är att allas vår Robert Wells, a.k.a. Tanja ska firas! Hon har ännu inte fyllt år och går därför ännu under namnet youngster, men bara om några veckor kan hon klassas som ung pensionär still going strong. Grattis i förskott Tanja!

Mörbyligan - Fredag

Bra skit.

Ibland är man lättroad. (www.weheartit.com)



Måste också passa på att hälsa till min läsare från Malaysia! Hoppas du har stor nytta av denna blogg! :D

De kan du säga för de e riktigt! (inside joke)

Efter att ha haft en rätt så tyst vecka här på bloggen så känner jag att det är dags att gå vidare. Förra helgen kommer alltid kommas ihåg för att vara en av nordens mörkaste helger, men man måste gå vidare.

Förra helgen var det dags för Jakobs dagar tuu-åo-eleeven, a.k.a. Jeppisdagan 2011. Helgen var enormt chill och att vara avgränsad från tidningar och internet var enormt skönt. Efter en fullspäckad helg var det då arbetsvecka igen och livet i bunkern fortsätter som vanligt med tropisk hetta. Vädret för kommande vecka spås vara det samma med ihållande temperatur och varning för uttorkning. Eftersom lördagen skulle spenderas på en villa tillsammans med ett stort gäng festglada personer, så passade Quasi och Harryson på att göra Vasa nattliv lite osäkert på en fredag. Skoj hade vi och jaa, för att beskriva vår kväll så kan jag ju berätta att vi hamnade på waild.... Måste passa på att tacka "stöitan" som "frivilligt" betalade in oss. Tack nu. :)

På lördagen skulle vi då alltså iväg till villan, men bara för att jävlas med mig, så fick jag besök av herr Feber. Jag trodde att herr Feber brukade hålla sig borta från Vasa-trakten på sommaren, men tydligen gjorde han en snabbvisit - only for me. Lite bitter stannade jag då hemma och kände mig som då jag var en liten fjortis som inte slapp någonstans, men så här i efterhand så måste jag nog säga att det var ganska skönt att sitta hemma och kolla på dåliga filmer som kom på TV. Tänk att gå till sängs heeelt spiknykter en lördagnatt, det du ;)

Nu ska jag ta och njuta av en kaffekopp och se lite på Hipp Hipp tillsammans med min ünderbara partner in crime Dzenni.

Alkoholisthälsningar från H to the A to the N to the N to the A.

Tungt.

Helgen blev en annorlunda helg. Har befunnit mig i Jeppis hela helgen långt ifrån media och internet och har haft svårt att förstå bredden på den stora tragedin som hände i Oslo på fredagen. Jag hade en bra helg och skulle gärna skriva om den, men jag känner att det i detta ögonblick är viktigare att skänka en tanke till de drabbade i Norge och runt om i världen. Idag slår mitt hjärta för de vars hjärta inte orkade slå längre och för Norge som har en tung väg att vandra. Jag är bara halvnorsk, men mitt ursprung ligger mig varmt om hjärtat.

Norges sak är vår, iaf en helg som denna.


Bjørn Eidsvåg - Skyfri Himmel

Set fire to the rain

Dålig bloggare här Hej!
Bloggen verkar ha tagit en siesta och orsakerna är väl att mina hjärnceller tar siesta efter jobbet från 16 framåt. Vad har då skett under denna tidsepok som jag varit frånvarande? Inte mycket skulle jag då svara. Förstås, i helgen var det vasa rockfestival på schemat och Banne mig var det roligt! Minus regnet så var summan av bra feelis och bra band och artister mer en godkänt!

Annars har dagarna gått åt till jobb jobb och jobb. Sen på kvällen är jag så slut som en kratta så att en sten skulle kunna dra vitsar och få skrattsalvor i mängder jämfört med mig. På fredag beger det av till Da city - Dzzeeppizz och Jakobs dagar, a.k.a. jeeeppisssdagaaannnnäää. Men innan jag sätter mig i bilen och brummar iväg dit så ska jag besöka frissan och bli rödhårig. Spännande! *Ler nervöst*

Nu dags att försöka väcka hjärncellerna så att de är alerta om några timmar då det blir ett besök till Strampen med systrarna Väre.

Fint så!

Jenny & Mini-Jenny are back in town

Jag har nu varit myndig i snart 4 år och har varit en ganska ivrig besökare på Vasas krogar. Igår hände något som man nästan kan se som en milstolpe i mitt krogliv - jag var ute på krog med min kära syster Jenny! Båda var lika chockade tror jag. Jag hade iaf en kul spontan kväll med den bästa.

Nu hem till Solf och bli serverad grillmat söndagen till ära. Mums!

fint så.


//Mini-Jenny

Ren profession.

Nästa helg är det dags för Vasa rockfestival och God damn vad jag har längtat! Äntligen artister man vill betala för att se. Jag har ändå en stor favorit under festivalen - The Ark. Var och kollade på dem när de var i Åminne folkpark. Där stod fjortis-Hanna med ett leende på läpparna och bara rös när maffiga låtar dånade ut ur högtalarna. Jag hörde redan då till The Arks beundrarskara och jag tror jag aldrig kommer lämna den skaran. Ett genialiskt musikaliskt band helt enkelt.

Färgpatron

Okej. Nu var det gjort. Jag..jag.. Jag har beställt en frissatid! Oh yes, mitt hår är torrare än Sahara och har fler färger än Pride-flaggan. Om 2 veckor ska jag alltså klippa mig, men the big deal, iaf för lilla fega Hanna, är att jag ska färga håret rött.. inte brandbilsrött utan mera åt brunare hållet. Intresseklubben antecknar.. ;)

Sätt en ärta i köttsåsen och du får en italiensk gryta!

Jag lever. Har börjat jobba på allvar nu och kommer göra det till 12te augusti. Visst är det bra att ha ett sommarjobb och visst är det bra att man trivs, men jag kan inte låta bli att tänka på hur mycket man missar av sommaren. Att sova hur länge man vill, ha en spontan utekväll eller ta en dag på stan är något jag kan njuta så enormt mycket av. Men okej, för att kunna göra det måste jag ha pengar och för att få pengar måst jag arbeta. A studerande's got to do what a studerande's got to do - work. Och spendera.

Jag kan bli så irriterad då klasskompisar får stipendier från sina hemkommuner. Jätte kul för dem, absolut, men tillåt mig vara lite bitter. Jag förstår att alla kommuner inte har samma ekonomi och därför inte kan ge en slant till studerande från hemkommunen, men come on Korsholm, kan inte ni ens skänka en liten ynka slant? Jag menar, tänk om man gått i Korsholms högstadium och sedan i Korsholms gymnasium (vilket jag och många andra har gjort). I 6 år har man ätit mat gjort av vatten, vatten, 1 pepparkorn, vatten & vatten. Favoritmaträtterna skulle man inte ha särskilt ofta eftersom det antagligen gick för mycket av dem. Och de gånger man hade t.ex. spagetti och köttfärsvatten, nej ursäkta köttfärsSÅS, så tog det alltid slut innan eleverna från gymnasiet hunnit komma till matsalen. För er som inte har ätit i skolmatsalen i Korsholm (iaf under åren 2004-2009), så kan det vara rätt svårt att förstå, men för er som gått där så säger jag bara: Pizzafisk. Köttsås. Vakuumförpackade potatisar. (säg orden högt och det går en ilning längs ryggraden..)

Har vi korsholmare, som fortsatt studera vidare, inte förtjänat en liten slant på kontot efter att ha utsatts för diverse besparingsprojekt i kommunens skolor? Min, liksom många andras, skolmat under högstadie- och gymnasietiden bestod till största delen av knäckebröd. Det orkade man länge på...

Okej, inlägget blev väldigt flummigt, men jag blir bara så väldigt bitter. Jag förstår att jag kan framstå som väldigt naiv och barnslig (och det kanske jag är), men när man studerat hela året och sedan måste jobba jobba joo-oobba hela sommaren för att klara av att leva första terminen på det nya läsåret och för att kunna betala hyra utan studiestöd i 3 månader, så blir man väldigt, väldigt bitter. Då blir varje slant viktig och man börjar tänka extra mycket på hur kommunen spenderar sina pengar när skolan väljer att köpa flera platt-TVn, som placeras på ställen dit ingen hittar och inte har någon annan nytta än att visa gäster att "Här har vi pengar. Välkommen".

Nej nu dags för en kaffekopp. Pensionär Hanna har sagt sitt och klagat färdigt för idag. Avrundar detta inläggt med ett "intressant" svar vi fick då vi i gymnasiet frågade köksan varför vi inte kunde få mera spagetti i skolan:

- Det blir så tungt att röra om i grytan.
- Men makaroner? Eller att bryta spagettin till mindre bitar?
-.....kanske... ska fundera på saken.

I vår vackra vita vintervärld.

Värmebölja all over again. Skönt skulle man ju kunna tro men jag måste säga att jag inte vill ha det så här varmt. Igår gjorde jag något som jag inte trodde var möjligt i Skandinavien; jag brände mig i skuggan. Ingen kontakt med solen, bara skugga. Här sitter jag med en bondbränna (för de som inte vet är bondbränna en bränna som ser ut som om man har en tröja på sig, dvs raka linjer över armarna osv...) och låtsas som att det blir bättre, men nej. Röd är jag och röd kommer jag förbli. Ni som inte är känsliga för solljus, njut av det och de gånger ni tänker "ååh, jag blir inte brun fast jag legat i solen i 78 timmat", så ska ni vara glada för att ni kan vistas som en vanlig människa i solljus. Skuggan har varit min räddning i många år, men om den sviker mig vem har jag då kvar? Vintern?

Anyway, ikväll blir det att brumma iväg till brändö för att fira söta Josefines födelsedag, som var i början av veckan. Kul att träffa brudarna. Blir allt för sällan nuförtiden.

Bittra hälsningar från Hannas HH

I'm ms. Brightside

Midsommaren 2011 är nu loppu, slut. Jag tror faktiskt jag kommer leva några år längre om jag tänker på hur mycket jag skrattat under helgen. Jag är egentligen inte någon typisk djur och natur-människa och njuter av vardagens alla tekniska förmåner till fullo. Efter att ha spenderat midsommaren på 2 villor så måste jag ändå erkänna att villalivet är så otroligt skönt och mysigt. Dock tror jag inte att jag skulle ha orkat vara på en villa i min ensamhet och känna samma sak, men med ett härligt gäng runt om en så kan det inte bli annat än en enormt lyckad midsommar.

På fredag börjar jobbandet på allvar så jag ska passa på att njuta av de sista lediga dagarna. Vädret ser rätt så lovande ut för denna vecka. Sen nästa vecka så är det heeeelt okej om det blir regnigt och grått ;)

Morgonens Whoop whoop: har beställt tid till Vaasa day spa tillsammans med min söta mamma. Nu ska dessa hobbit-fötter få se ljuset!

Morgonens suck & stön: att få veta att min idé om att färga håret rött, skulle kosta mera än vad min smyckesamling är värd. Lägg till en behövlig klippning och slutsumman skulle kunna lösa fattigdomen i Afrika.

Flummigt biktbås

Hur många gånger ska man lura sig själv förrän man förstår? Att vakna och se plågan bli allt högre och högre. Att sedan vända ryggen till i hopp om att fortsätta som vanligt. Hur många gånger ska man lura sig själv förrän man förstår att det bara blir värre om man trycker på snooze-knappen!!? På riktigt, man hör alarmsignalen borra sig genom alla drömmar och sakta men säkert börjar hjärnan reagera på den allt för bekanta signalen. Man greppar telefonen med tanken "Det måste vara fel. Klockan kan inte ha blivit så mycket redan. " i huvudet och där får man morgonens första val. Med en allt mer panikartad signal i bakgrunden ser man på telefonens skärm, två sidor som blinkar och ropar "ta mig!". Dessa är såklart "Stäng av" och "Snooze".

Signalen tycks bli allt högre och det är i denna stund lögnerna kommer. På bara några sekunder har man hittat orsaker för att sova vidare, fast man vet att man egentligen inte har tid.
"Jag snoozar EN gång och SEN så SKA jag stiga upp" eller "Jag stänger av klockan och ska bara LUGNA NER MIG (eftersom hela väckningssituationen varit så stressig) och SEN stiger jag upp", är yyyyytterst vanliga tankar i denna morgonstund. Sanningen är ju den, att man blir tröttare på dagen om man snoozat på morgonen, att man glömmer bort hur många gånger man tyngt på knappen och mittiallt är man snoozat en timme och är försenad, att man tror att på ca de 10 minuterna fått SÅ mycket sömn och är SÅ pigg då man vaknar nästa gång. Sanningen är den att man är så trött att man stänger av klockan bara för att slippa höra den irriterande signalen för att sedan i lugn och ro kunna återgå till sovandet.

Okej, summan av allt detta flummande är att jag gör detta gång på gång och idag är inget undantag. Jag vaknade med en avstängd telefon i handen och då menar jag HELT AVSTÄNGD. Jag försökte komma ihåg om den ringt på morgonen och visst hade den gjort det.

Nåja, nu börjar midsommarfirandet för min egen del. Ha en riktigt bra midsommar och så ses vi kanske i Hannas Helande Hörna efter helgen när jag ställt till med mera bravader.

Sömnbrist

Blev inspirerad av min kära syster. Ibland är det ganska roligt att ha dålig humor. Enjoy! :)








[http://wulffmorgenthaler.com/]