Rea Arenan

Kommer just hem från julrean. Dagarna då de galna och en aning snåla får stiga fram och vara sig själva utan att någon ser snett på dem. Ett ord som förklarar det jag så idag är K A O S. Kläderna slits till alla håll och plötsligt tror många att det är helt okej att lämna kläder på golvet om man "råkar" tappa dem. Dock måste jag erkänna att jag, på ett lägre plan, har rea-syndromet. Jag känner att det är dags att stiga fram och jag hoppas att jag genom mitt mod hjälper andra med liknande problem, att stiga fram. Det skedde senast idag...

Jag hade två klänningar med mig i provrummet. Jag var trött och ville därifrån så snabbt som möjligt.Jag greppade en klädhängare och slängde snabbt på den senast provade klänningen. På pallen, ca 30 cm ifrån mig, låg den andra klänningen hopskrynklad och avig. Jag slängde en blick på den och tänkte So long suckeeeer...typ.

Höjden av lathet måste ju vara just det som jag beskrev tidigare, att lämna kvar kläderna. Man satt så mycket tid på att samla ihop en salig blandning av kläder från butikens alla skrymslen, så att därefter sätta tid på att placera kläderna på deras rätta platser känns omotiverat och tråkigt. Och tänk på hut mycket se-på-andra-kläder-i-andra-affärer-tid man förlorar.



Till slut måste den gammalmodiga tanten inom mig få bli lite upprörd. I en av butikerna jag besökte idag (och i vilken jag även köpte en underbar kuvertväska) började försäljaren/kassatanten fråga mig om jag hittat något annat på rean och VAD. Hon ville ju bara vara vänlig men jag kunde inte låta bli att inom mig höra "ska väl du skita i" (sagt av Gunvald från Beck). Nåväl, a försäljare's got to do what a försäljare's got to do...


So long!

Julkrabbis

Nu förklarar jag Julen tvåanållaettanålla, a.k.a. 2010, KLAPPad och klar. Jag har tydligen varit snällare än vad jag trott då jag fick så många fina gåvor av jultomten. Jag tycker om julen på många sätt och skulle aldrig vilja slopa högtiden, men så här 3 dagar efter D-day, så får man faktiskt ta en lättnadens suck. Nu slipper man söka efter julklappar, som man egentligen vet att mottagaren inte behöver/vill ha men som på samma gång är helt logisk som t.ex. en pizzasax och spade i ett eller en portabel öppen spis.

En annan sak som också är skönt att veta att är över, är följande situation som kan uppstå under julklappsutdelningen/öppnandet:

- "God Jul Hanna" står det på paketet. Oj vad spännande! (halvnervöst leende på, men på samma gång lite nyfiken)

Paketet öppnas och en skiva av äldre slag och musikstil helt olik den du själv har, ligger nu i dina händer. Du skulle aldrig ha köpt den själv. Vad gör du? JO, du vill ju inte att den som köpt julklappen skall bli ledsen, så du måste visa att julklappen är bland de bättre hittills genom att "naturligt" bli tacksam på ett sätt som är lika skrämmande som döden.

- (Stort leende på och håller ett krampaktigt tag i skivan) Ooooooooj! Vad...SPÄNNANDE skiva!

- Kanske du har den från förr?

- Neee-e, det har jag faktiskt inte! Men jag har nog sett reklam om skivan någon gång! (YTTERST nervöst och inte ett dugg naturligt skratt följer) TACK! HE HE HE!


Så där är det ju inte varje gång, men jag tror de flesta har upplevt liknande.


Julmat i all ära, men sen NÄR tycker man om att äta samma sorts mat i ungefär 4 dagar? " Nejmen ärtsoppa! Mums! Alltid lika gott fast jag åt det igår, i förrgår, i förrförrgår!".Nej, jag tycker om julmat, men vanlig husmanskost känns plötsligt väldigt efterlängtat.



Jag tyckte om julen 2010. Trots att den var som nästan alla andra jular, så är det just därför den blev så bra. Kalla mig gammalmodig/tant/pensionärs-varning, men jag tycker om traditioner. :)

Merry after-christmas!

You better watch out

Denna tös har varit väldigt dålig på att skriva i bloggen. Men nu är det ändring på det. Nu har denna tös fått jullov efter en fullspäckad termin. JULLOV! FINALLY! :D

The one and only

Lektionen började 08:30. Klockan 09:26 sitter jag och skriver ett blogginlägg/kollar facebook/mailen/aftonbladet i Havtornen. Vi satt på lektion ungefär 10/15 minuter, för att sedan börjar arbeta med en uppgift som ska vara färdig på fredag. Och här sitter jag i Havtornen, all alone. Alla min samarbetspartners verkar sedvanligt ha besökt Vasas Mekka Oliver's Inn igår kväll. Skulle ju kunna börja på med uppgiften, men om jag ska vara ärlig, så vet jag inte ens vad uppgiften är. Eller kanske lite. Men själva temat har jag uppenbarligen glömt bort.

Först på plats i Havtornen alltså. Någongång ska väl vara den första(eller?). Fick iaf ha kopieringsapparaten i fred. Wu-pi-du. När jag tänker efter så är det väldigt bra att jag steg upp så tidigt. Verkligen. Vad tråkigt det skulle ha varit att ligga kvar under det varma täcket. Vad intressant att vara i skolan och kolla läget på facebook. Det skulle jag inte ha kunnat göra hemma. Nej. Glad är jag. Verkligen. Skola *klappklappklapp*...



Jag är "inte" bitter..."haha"

Vårt land vårt land, vårt fosterland.

Årets självständighetsdag spenderas i Solf, tillsammans med la famille. Att jag har en rätt omfattande tent imorgon verkar inte störa mig riktigt mycket. Som vanligt blir det väl "på talang" och "gör vad jag kan" som jag ska försöka få ihop några studiepoäng.

Ikväll blir det väl att sitta framför TV:n och se vackra och (som jag och Tilda brukar säga) "nytänkande/innovativa" klänningar. Jag måste också erkänna att jag ännu inte har sett okänd soldat, trots mina 20 år på denna planet. Kanske det är mitt nyårslöfte 2011? Att se på okänd soldat 6.12.2011?... Nej nu ska jag inte säga saker jag inte kan lova.... ;)

Nu ska jag fortsätta att njuta av att vara led..SJÄLVständighetsdagen! Ha en skön kväll allihopa!

Trögt stressad

Har varit väldigt dålig på att uppdatera denna "skönhet" till blogg. Har haft så mycket med skolan och Pedavoces' två julkonserter, så min hjärna har inte hunnit tänka på något annat. Därför tänkte jag att jag skulle ta tag i min påbörjade utmaningslista. Vi har nu kommit till punkt 3 och jag tror inte den kommer som en chock..





Det började redan i tidig ålder. Mitt sedvanliga TV-tittande fick följder jag inte kunde göra någonting åt. Denna tidskrävande följd kallas: Reklamen. Mamma sa alltid förr att om jag skulle kunna mina läxor lika bra som jag kan reklamerna, så skulle jag ha 10 i alla ämnen.Det finns någonting speciellt med att kunna sitta och diskutera den otroligt dåliga reklamen som alltid kommer eller sitta och hylla en reklam för musiken osv. Dock måste jag understryka att jag hatar dåliga reklamer och att tv4 har allt för långa reklampauser allt för ofta. MEN, det finns något som heter bra reklamer. T.ex. följande klipp får mig alltid att skratta och fundera på hur många gånger jag kört det själv..: