Idag är det första lördagen i augusti. I a-u-g-u-s-t-i. Det innebär att "sommarlovet" snart är slut och skolan och allt allvar börjar. För mig har sommaren varit den bästa sommaren på många år, men på samma gång den mest omotiverade i.o.m. skoluppgifter in på sommarmånaderna och mycket jobb.
Visst, jag ska vara glad för att jag har ett sommarjobb. Jag är tacksam för att ha en arbetsplats, men på sommaren är mitt energibagage nästan tomt efter ytterligare ett studieår. Detta gör att jag är helt slut efter en arbetsdag , trots att den är lika långa som andra arbetares arbetsdag. Min dag går ut på att alarmklockan ringer 05:20, jag jobbar, kommer hem tidig eftermiddag, äter middag, går in i en slags sömnbrist-koma, går och lägger mig tidigt. Sedan upprepar sig allt. Hur tråkigt är inte det. Är för trött för att hitta på någonting. Därför har denna sommar varit den mest omotiverade sommaren på länge.
Trots mycket slit, har sommaren ändå varit helt underbar eftersom jag fått dela den med den där personen som får en att dra upp mungiporna, kan motivera dig när det smakar sand i munnen på söndag kväll av bara tanken på ytterligare en jobbvecka och personen som ger dig närhet och omtanke när du själv inte orkar eller inte har hunnit tänka på att du behöver det. Att sedan kombinera denna person med alla andra viktiga personer i ens liv som vänner och familj, ger då en känsla av att livet nog kan vara rätt så bra ändå.
Ikväll är det sommarens stora inflyttningsfest som står på schemat och den är verkligen efterlängtad. Det ser ut att bli riktigt fint väder och en drös av roliga människor, så det ser lovande ut. Tyvärr får jag inte dela kvällen med M eftersom jobbet dragit igång i lusekoftelandet, men ska gotta mig i bästa vänners sällskap istället :)
Nu är det ju faktiskt augusti och just därför ska jag njuta. Det är snart skola igen, så där är ännu en orsak till att ta vara på dagar som denna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar