Dagarna man minns.

Väldigt ironiskt. Har inte haft skola denna vecka och jag har aldrig fått så lite gjort under en vecka. Fint så.


Men, idag är det fredag. Trots en passiv vecka njuter jag ändå av att helgen har kommit. Det som jag verkligen inte njuter av är att första snön föll igår. Hemskt. Usch. Marina satt och njöt då hon såg flingorna ramla ner från himlen medan jag ansåg att varje snöflinga var som en nål i ögat. Okej, jag tycker delvis om snö. Det kan vara riktigt fint och bra, men inte nu. Nej, nej. Men snart sitter jag väl och beundrar snön. Det är svårt att vara negativ när man har en sambo som är så exalterad. Det är SÅ Marina. Hon kan bli excentrisk över något smått. Ett exempel är när hon skrev på ett mail som hon skulle skicka iväg. Själv hade jag inte tänkte så mycket på det, men plötsligt hörde jag en glad och sprudlande Marina, som satt och klappade i vardagsrumemt. Vad gör du? frågade jag. Hon hade skrivit ett mail. Och sen hade hon....... skickat det! Nu kunde hon kryssa av det på hennes "att-göra"-lista. Alltså vilken glädje! Helt otroligt. Måste nog lära mig att uppskatta små saker i vardagen.

Får väl börja nu.

Jag skrev ett blogginlägg! Yeeehaaa!

Det är fredag! Wuppiduuu!

Det är alltid en början.