Sjukstuga

Så var det då min tur att bli sjuk. Det är ganska länge sedan jag hade 38 graders feber men på samma gång som det är tungt så är det ganska skönt att vara ordentligt sjuk. Annars går man runt och är halvkrasslig hela tiden och kanske har stegring någon gång. Nu hoppas jag att jag får "sjuka mig frisk". Vara så sjuk så att det man har i kroppen får ha sin rond för att sedan bli frisk. Hoppas på det iaf!

Det är aldrig passligt att vara sjuk och man hinner egentligen aldrig vara sjuk. Självklart kom denna feberomgång opassligt den också. Men man kan inte göra så mycket åt det, tyvärr. Är tvungen att ställa in programmet för helgen och missade även handledningsträff idag.

Ikväll kommer Mats hem så det är ju en uppmuntran för mig iaf. Tror nog inte att han direkt längtar hem till en sjuk Hanna i sjukstugan i Vasa. :) Oavsett ska det bli skönt att ha honom på finsk mark. Jag konstaterade tidigare i veckan att bara för att jag vet att han är i landet så blir jag lugn. Man vänjer sig såklart med att han ska vara borta ca 2 veckor, men ett lugn översköljer nog mig när jag vet att han yrar omkring på finsk mark. :D Eftersom han bor ca 1 timme från mig så hinner vi inte se varandra så mycket som man kanske skulle vilja göra. Men om jag lärt mig något av att ha ett distansförhållande så är det nog att uppskatta varje dag man får tillsammans. Att inte ta något för givet. Att uppskatta små gester och kommentarer. Att uppskatta att få ha honom i mitt liv.

Fint så.