Dagen då bilen tystnar?

Klockan är 10.33 och här sitter jag. Medan vissa snart ska ta en välförtjänt matpaus så sitter jag här och svarar på ytterst viktiga frågor( " tror du att *** är religiös? " och "skulle du kunna resa jorden runt med ***? ").
Helgen blev lite annorlunda men ändå skoj! På lördagen kom delar av släkten på besök och jag fick t.o.m. en kaktus med ögon ( hoppas det inte var en pik av min 8-åriga kusin?). Bakverken, som jag berättat om i tidigare inlägg, blev riktigt bra (till utseende). Folket åt av båda kakorna men de var ännu mätta från middagen så det var väl därför de inte tog så mycket. Tror jag. Hoppas jag. Intalar jag mig. Direkt efter kaffet hoppade jag, kusin Elin & käre lille mor (som jag en gång i min ungdom kallade mumien för jag ville ha något som liknade mamma(??)) i bilen och hämtade upp folk-rester (Josefin & Sandra) från Smedsby. Sen bar det iväg till Academill där Pedavoces hade 35års-jubileumskonsert. Konserten kan beskrivas med tre ord: gåshud - skratt - vackert. Tydligen har jag nu också en känd syster. Elin kollade genom programbladet och så flera foton där Jenny fanns. Fastän man bara såg typ stortån så kände kusinen snabbt igen henne och sa " Jenny är ju känd!" . Jag visste att någon gång i framtiden så skulle hon bli känd men så tidigt var något jag inte var beredd på. Det är väl dags att skaffa hemligt nummer nu så att jag inte ska terroriseras av samtal.
Sen på kvällen bar det av till Smedsby till Maku där det var fest. Denna kväll var det för en gångs skull jag som var chaufför (" helgen blev lite annorlunda.."). Efter att ha släppt av en last vid ollis, tillbaka till smedsby,hamnar på en resa till maxmo,sen till smedsby efter folk-rester och in till Vasa igen, så bestämde solfborna sig för att rulla hemåt.
Då var denna helg färdig.
Idag, den 27 april, ska jag äntligen åka med det snygga (dammigröd färg) och banbrytande (grått tanklock) lingonet till verkstaden. Om ni (speciellt smedsbybor eftersom jag rört mig mest där) undrat vad det är som låter om kvällarna, om flygplanen börjat flyga nära marken då det låter så mycket och ni kanske t.o.m. har fått hörselskador, så kan jag lugna er med att det bara är min bil som är lite deprimerad. Först ska den gnälla en stund tills man säger till på skarpen (varvar i fritt läge). Sen blir den sur och bara brummar och vill inte vara i den växel man satt den i. Men nu ska lingonet bli frisk. Nu är det äntligen dags att släppa taget om våra pinsamma stunder när folk vänder sig om och undrar vem det är som kommer. Skönt.

Nu är det dags att avrunda. Det är dags för mig att ta en välförtjänt matpaus - frukost.

Hej. Då. Jag. Återkommer.