Regnet öser ner. Solen går ner och ner. Ingen sol här inte. Bara regn. Men visst kan det vara ganska mysigt när man hör regnet slå mot taket och fönstren bli otydligt vackra av alla regndroppar. Men det är inte ett dugg vackert att se ens strumpor blivit flera nyanser mörkare efter en dag i ett par skor med lite extra hål för en bättre luftkonditionering. Och inte är det speciellt trevligt att konstatera att håret, som på morgonen haft lite livsglädje, nu har en längtan efter att komma till helvetet och därför tynga sig rakt ner mot marken. Men jag är inte bitter. Egentligen borde jag känna mig lite stolt. Trots allt skapar jag ju ändå flera hoppbackar för lössen i mitt hår, eftersom mitt hår torkar och skapar abstrakta former av varje hårstrå. En liten bergochdalbana by hair kan man säga.
Nej nu ska jag åka iväg in till stan och ladda inför kvällens teater.
Ciao Bella.( Ärtsoooppo.Telebaaaaanco. Inside-joke) ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar