måndag 16 november 2009

Ett steg i taget

Jag och ÅA:s trappor kommer inte överens. Eller de har något emot mig. Eller så har jag något emot dem. Varför? Jo, för jag har lyckats falla 3 gånger redan. Man går i sin egen värld och tänker på blommor och.. vin..(?). Sen känner man att någon slår mot skospetsen. Man vaknar till och märker att man tydligen omedvetet vill utforska trappstegen lite närmare (läs: faller). Allt går ju extremt långsamt. Man får ju känslan av att man skulle kunna skriva ett brev och hinna posta det innan man nått golvet/trapporna. Det som är intressant i mitt FALL (<- observera det "roliga" i detta) är att jag alltid har varit ute och festat kvällen innan. Egentligen är det inte intressant, bara logiskt. Hjärnan är rubbad efter natten och så vill den jävlas med en för att man intagit etanol. Som straff så flyttar den trapporna så att jag ska snubbla på dem. HELT logiskt... Så var försiktiga..

over and almost out..


Don't stop me now - Queen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar